LINDA

“Jag vill ha fred, ett hem och barn,” meddelade Osvald Linn som kommit till USA ombord båten Linda. “Jag har levt sex år utan ett hem, utan tillräckligt med mat, och utan frid i sinnet. Jag står inte ut längre.”

Eftersom båtarna hade anlänt ungefär samtidigt behandlade myndigheterna de 48 esterna som en och samma grupp. Med hjälp av en lokal katolsk präst, James Loeffler, samt en luthersk präst, William C. Wahl, skrev flyktingarna ett flertal petitioner, inklusive till president Harry S. Truman.

Efter att nyhetstidningar hade rapporterat om de svåra och långa båtresorna växte även offentligt stöd för flyktingarna. Den 25 oktober 1946 publicerade New York Times en ledarsida där de bad Amerika att släppa in “dessa robusta, fyndiga människor som har trotsat stormiga havsresor i små båtar för att de drömde om ett Amerika som en säker och vänlig tillflyktsort där var man är fri.”

I december 1946, beslutade USA:s högsta domstol att flyktingarna skulle få stanna i USA. För att kunna få amerikanska visum var flyktingarna dock tvungna att flyga till Bahamas för att få officiella dokument så de skulle kunna ansöka om amerikanskt medborgarskap efter fem år.