Resor till USA

Erma, en 11.2-meter lång slop anlände kort därpå, och slutförde en resa som senare förevigades i boken Sailing to Freedom (Segla för livet på svenska). Boken, som kom ut 1952, var medförfattad av passageraren Voldemar Veedam, och blev en internationell bästsäljare, översatt till 30 språk. 

Trots offentlig beundran för de modiga seglarna tillbringade i stort sett alla flyktingarna månader på Ellis Island i New York innan de framgångsrikt fick tillåtelse att immigrera. Passagerarna ombord Edith nekades inträde och efter månader på Ellis Island finansierade den lutherska kyrkan i Kanada deras flytt till Kanada istället.

Ankomsten av flyktingarna satte igång en debatt om amerikansk immigration. Kvoter som satts 1924 och som tillät 124 ester, 142 letter och 344 litauer om året att invandra, var otillräckliga i efterkrigstidens era. Med kalla kriget, påeldat av McCarthyism, som bakgrund, bidrog de dramatiska berättelserna om flyktingarna som flydde kommunismen och riskerade allt för att leva i frihet till förändringar i migrationslagstiftningen.

President Harry S. Trumans Displaced Persons Act från 1948 öppnade amerikas portar för över 400 000 efterkrigsflyktingar, och gjorde det därmed möjligt att invandra lagligt, något som hade varit en av de drivande faktorerna bakom de desperate båtresorna. Ytterligare lagstiftning till fördel för invandring kom strax därpå, och mellan 1948 och 1952 anlände 12 000 ester till USA.